söndag 6 december 2009

Mer jul

Japp.

Julmusiken har gått på repeat idag och den levande brasan på TV:n. Stimmung!

Har bakat lussebullar (utan meningslösa russin - men med massa mandelmassa i degen) och årets mest lysande knäck med kidsen. Borde öppna litet bageri här i trädgården. Kom och köp!

Briljanta - om än något stora och feta - lussebullar. Och knäcken skall vi inte tala om. Bästa söder om Knäckkungens fabrik i Malung.

Och Agnes och Ella gjorde ett lysande pepparkakshusdesign på tak och väggar.

Men vänta...

Är det inte ett DIF-hus tillochmed?

Jo min själ, jag tror det är så.

Har ni någon gång hört talas om engagerade pepparkakshusdesigners? Här ser ni två iallafall.

DIF-huset tar form.

Här bor Janne Tauer Beckenbauer

Godaste lussebullarna. Och inte ett russin så långt ögat kan nå.

Och. Godaste knäcken. Julen har knackat på här på Månvägen. Lite iallafall.

Jag kan inte vänta

Vi har äntligen bokat semesterresa till sommaren :)

Förutom en dryg vecka på Gotland så bär färden av mot Los Angeles som kommer att bli vår bas under tre veckor. Men i bilens förlovade land så blir utflyktsmålen många, bl a till Phoenix (Arizona) och Las Vegas så klart.

Blir konstant längtan i sju månader.

Kidsen ser verkligen fram emot Los Angeles, Disneyland och Universal Studios. Martina har ju bott i Los Angeles och jag var där på vår bröllopsresa 1993, då jag bl a körde 8-filig motorväg för första gången (och enda gången så här långt).

1993 hänfördes både Martina och jag av Arizonas landskap med RedRock och såna där kaktusar som fanns i western-filmer när man var liten. Vi blev båda omedelbart förälskade (så nygifta vi var) i Phoenix - och hävdar nog fortfarande att vi lätt kan flytta dit närsomhelst.

Och så får vi ju inte missa Las Vegas. Mitt minne av vårt besök där var att det var en stad fylld av casinon som i sin tur innehöll en del annat: hotell, restauranger, biltvättar, supermarkets, etc.

Yippee-ki-yay

Minsann

Blev 162 kronor in alles på Stryktipset igår. 66 kronor mer än insats.

Grattis Christer!

Tack!

Fortsätter jag så här så har jag min första miljon i hamn om 291 år.

Känns vattentätt.

Jag var utomlands i veckan

Nästan iallafall.

Körde i veckan 153 mil fram och tillbaka till Malmö för ett SEB-jobb. Och parkerade precis vid havet och såg bron som sträckte sig till Danmark. Kände kontinentens sol och värme slå mot mig där i det blåsigt kalla Malmö.

På nedresan körde jag förbi Viskafors, där vi i min barndoms dagar svängde vänster för att åka till mormor, och precis i den korsningen hade de klätt in en hel jädra ek med lampor.

Inte lyst upp med spotlights eller duttat med lite ljusslingor. Nix, de hade klätt in varenda gren med julbelysning. Miljardersmiljarder med små lampor om ni frågar mig. Undrar dock om någon frågade trädet om lov först...

Hur som helst - blev inspirerad till att göra detsamma i vår björk utanför altandörren. Kommer att bli lysande! Och dyrt.

Dagens jullåt: A Snowflake Fell (and it felt like a kiss) - Glasvegas

Som sagt: iPhone har ingen bra kamera - och utan stativ en kulen vintermorgon är det lätt att rörelseoskärpan gör sig påmind.

Malmö by the sea - svårt att se bron, men den finns där i diset. Lite längre bort.


Käkade lunch i Turning Torso med Eleni som är en av de ansvariga för ett av mina Almedalsprojekt till sommaren.

lördag 5 december 2009

Mina miljoner

Sitter och ser en väldigt underhållande match från engelska The Championship, QPR möter Middlesbrough och Boro leder med 5-1. Gott nog så, för jag har en tvåa på kupongen här.

Men min stryktipsrad som nyss hade 11 rätt - och möjligt bud på 12 - har plötsligt reducerats till 10.

Skit!

Jag kände lukten av pesetas ett tag här. Det är surt att missa på två halvgarderingar.

Peppercakesbake

Idag har vi bakat pepparkakor - Ella, Martina och jag. Och druckit glögg och smetat grönmögelost på kakorna. Och så limmade vi ihop ett pepparkakshus med smält socker. Huset färdigställs imorgon när Agnes och Ella designar tak och väggar.

Snart är julen här, men shit jag har inte hunnit få någon julfeeling ännu. Jag som brukar spela julmusik redan i oktober.

Ur led är tiden.

Eller så är det mina cirklar som är helt rubbade.

Förmodligen det senare.

Hur som helst - Dagens jullåt: Christmas Card from a Hooker in Minneapolis - Tom Waits.











söndag 29 november 2009

Ella bowlar

Har ju glömt att ge er bilderna på Ella på Ballbreakers bowlingbana. Första matchen förlorade jag, andra vann jag och tredje hann vi inte spela klar

På väg mot en strike

Och mot en spärr


Mitt slutresultat; 98 - på övre protokollet. Ella fick en skådis på sista men gick ändå förbi. 99 mot 98 till Ellas fördel.

Och så ett inslag från Sportspegeln:

Matblogg igen

Så lite mat igen, men det är nödvändigt eftersom skaldjurstagliattelen igårkväll blev mycket bra. Eller skaldjur och skaldjur förresten.

Den innehöll både grillad Seabream och halstrad bläckfisk förutom blåmusslor och vitlöksfresta rekor. Plus tärnad morot, jädra massa gul lök shalotten, vitlök, chile, ingefära - allt hackat, inget pressat. Och kokat i vitt vin.

Och så både smör och olja såklart. Och persiljan - inte att förglömma. Världens mest underskattade krydda.

Och pastan också såklart. Det färska bondbrödet var däremot helt överflödigt.

Musselkoket, kok på morötter, vitt vin, lök och vitlök och den grillade Seabreamen.

Och så den färska bläckfisken marinerad i olja, vitlök, chilepeppar och ingefära och citron. Samt några färska och pillade reker och ännu mer vitlök.

Morgonstund

Jag tog en powerwalk vid Flatensjön i morse - när solen precis höll på att gå upp.

Helt ensam. Tyst och stilla. Och riktigt vackert. Kändes inte som 1 advent direkt.

Synd att den taniga lilla kameran i min iPhone inte kan göra upplevelsen rättvisa alls.





söndag 22 november 2009

Sunrise in Danderyd

I helgen hade Agnes FF hemma, så pappa och lillasyster var förvisade till wherever we would lay our hats. Mamma hade åkt på lyxhelg till bubbelpooler och massagebänkar i Ystad.

Som tur var hade vi fått fatt på ledig övernattning på Casa de'lheister i Danderyd hos min fantastiske vän Joel som upplät sin 10-rummare till två personer i nöd.

Tack Joel! Vi älskar dig!

Och där mådde vi som kungligt folk, Ella och jag, även om denna lördagkväll nog blev en av de mer stillsamma som den våningen har upplevt.

Men, min vana trogen, var jag vaken för att spana in den ljuva soluppgången som lite försiktigt skakade liv i alla Danderydsbor.

Foton från ett av de många fönstren i Casa de'lheister:




lördag 21 november 2009

Tarantino

Han är för bra Quentin.

Inglorious Basterds är ett mästerverk!

fredag 20 november 2009

Hela världens hjälte

Om ni inte visste vem det var...

Kolla här...

Ha tålamod inledningsvis - tar en stund att ladda.


söndag 15 november 2009

Jag vet hur de vill ha sitt kaffe



Har älskat den här tjejens musik sen jag första gången hörde henne spela munspel med Claes Yngström och gubbarna i Sky High för mer än 25 år sen.

På andra sidan Vättern är inte hennes bästa platta och håller kanske inte samma klass som t ex Rhythm and Blonde eller Så speciell men det är så gott att höra skönt avskalad blues på svenska och så bra att det gläder ett gammalt blueshjärta till att ändå nog våga utlysa denna till en av årets bästa svenska plattor.

Det låter nästan som om Jan Johansson satt vid pianot på ett par av låtarna. Och vem annan än Louise Hoffsten kan ens göra en skön blues om sina sjukhusbesök och i vilken ven sjuksystern skall sätta slangen.

Skönt.

Spellista för en söndagsförmiddag

Musik för att varva upp lite långsamt en söndag förmiddag

Spellistan här



Humor 1928

Var på jobbuppdrag och besökte Tändstickspalatset, Ivar Kreugers gamla fastighet på Västra Trädgårdsgatan där Carnegie satt tills alldeles nyligen.

En fastighet på 5000 kvm och med mycket originalinredning bevarat, bl a Ivar Kreugers kontor och styrelserummet. En fastighet som på många sätt ingav respekt och där man nästan kunde känna de historiska vingslagen slå en i ansiktet.

Från sjätte våning med utsikt ned mot gården.

Ivar vid sitt skrivbord - bilden är dock tagen vid ett tidigare tillfälle.

Passerade ett av rummen som hade en gammal originaltapet kvar. Symbolerna mellan de blå ränderna bestod av blommor och liljor, krukor och kvinnor som bar krukor och liknande. Traditionell sekelskiftestapet mao med blommor och sånt krafs...

Men på ett ställe, endast ett på hela tapeten i rummet, var en av liljorna och de krukbärande kvinnorna utbytt mot en fotbollsspelare.

De hade humor också 1928...

Nya bilen

Så här ser den ut. Min nya Audi A4 Allroad Quattro.

Börjar tillverkas den här veckan.



Levereras enligt uppgift v 51-52.

An der schönen blauen Donau

Kollegan Olsén och jag satte oss tidigt tidigt i torsdags morse i ett plan med riktning mot München. Bytte till buss för vidare färd mot Ingolstadt vid den sköna blåa Donau (som mest var tråkigt grå denna dag) för ett besök på Audi-fabriken.

Här tillverkas en mycket stor del av alla Audibilar som rullar omkring på världens alla vägar - och hade vi varit här ett par dagar senare så hade jag kanske sprungit förbi min nya bil som kommer upp på produktionsbandet denna vecka.

Fabriksbesöket var oerhört imponerande. Eftersom jag är lite logistiknörd så var det omöjligt att inte bli hänförd av hur logistiken kring tillverkningen ett par tusen bilar varje dygn går till. Fler än 2000 robotar och över 30.000 anställda tillverkar närmare 3000 bilar per varje 24 timmar. Och då är varje bil helt individuell.

Vi hann också med en sväng i Audi-museet och här fanns såklart fina dyrgripar och historiska rariteter från alla tider då människan låtit sig framföras bakom en ratt och på 4 hjul. Men kombinationen bilar och museum är inte min stora sak här i livet.

Nåväl, vi hann med en del lekamlig spis också och även om Tyskland inte är världens matmecka så är det ju aldrig fel med en schnitzel eller några små bratwürstl mit sauerkraut.

Så det blev både och...

Funderade på hur det skulle vara att arbeta som fönsterputsare i Ingolstadt. Detta är bara en av alla stora byggnader helt i glas.

Kollegan såg lite misstänksam ut när han anlände till Ingolstadt

Det är alltid rätt med en schnitzel mit kartofelzalat och en Löwenbrau. Dagens lunch i Audifabriken.

Danne framför en Audi modell äldre

Det här var säkert en snygg modell när det begav sig en gång i tiden. Från 1977.

Och en modell från några år senare; 1984

Utlämningshallen i Ingolstad. Lite större än utlämningshallen på Audi Hammarby

Tysklands andra bidrag till världens matkulturarv: Bratwürstl mit sauerkraut und senf.

Kollegan får i sig lite mat han också

söndag 8 november 2009

Tack tack tack



Fotot snott från Aftonbladet idag

Aldrig i mitt liv

Nej. Jag sätter mig inte i ett flygplan 4 ggr på 2 dagar onsdag och torsdag nästa vecka. Skall blåsa 13 resp. 11 m/sek då.

Jag vet precis hur det blir. Skakar utavbarahelvete och vi kommer att störta.

Varför måste det alltid vara så varje gång jag skall flyga? Vet inte hur många störtningar jag varit med om, men det är fler än vad någon av er som läser det här någonsin har upplevt.

Har mailat min gode vän doktorn om betablockerare. Annars blir jag hemma.

On solid ground.




Fars dag



Idag fick jag presenter från mina älskade barn (min underbara fru var nog med på ett hörn också anar jag). Fick två glasögonfodral för att kunna hålla reda på mina glasögon som jag normalt alltid lägger bort överallt och jämt. Perfekt. Nu blir det ordning och reda också på den fronten.

Fick också det här DIF-armbandet av Ella.

Kommer att sitta på tills nästa SM-guld i fotboll eller hockey.

Dag som natt. Året om. I ur och skur. I mot- och motgång.

Sanlúcar de Barrameda

Sanlúcar är en liten stad på den spanska atlantkusten. Där gör de en mycket bra Manzanilla, torr vit sherry, som är basen i Pluras kyckling från Sanlúcar de Barrameda.

Det var lördagsmiddagen hemma hos Medelhavsfamiljen Söderberg i Trollbäcken.

Fräs kyckling i olivolja
Tillsätt 4-6 finhackade vitlöksklyftor (inte pressade för Guds skull)
Jag la till två bananschalotten (stod inte i receptet men schallottenlök ska man ha till allt)
Och sen en helt nedhackad kruka persilja
Slå på 2 deciliter manzanilla (La Guita - finns på bolaget) och låt koka under lock i sisådär 20 minuter
Jag hällde på lite soja istället för salt och sen lite mer sherry.

Ät och doppa bondbröd (helst med mycket hål i) i sherrysåsen.

Excellent. Himlen eller Medelhavet. Bara att välja.

Och inte bara för att det är Pluras recept.

torsdag 5 november 2009

Fård?


Får i kål?

Nix. Får i bil!



Körde igår lunch från ett kundmöte och på en sidoväg i Solna svängde den här bilen ut framför mig, lastad med minst sex stora får, kanske fler. Levande och utan bälte på sig. Framsätet, baksätet och lastutrymmet var fullsatta med får.

Var de på utflykt? Skulle de långt?

På väg till badhuset? Lunch? Bilsemester?

Vet inte.

Men en på alla sätt mycket märklig syn.

onsdag 4 november 2009

Som bär

Mamma landshövdingen tyckte att jag och han engelsmannen med lilla hunden i knät var lika. Hur är det då med kollegan Thomas? Va?

Jag och Daniel skall starta inredningsprogram på TV. Och skaffa varsin liten hund.

söndag 1 november 2009

Extra allt

Spelade på Lotto igår.

151 miljoner möjliga till ensam vinnare.

Kände på mig att det skulle bli jag. Någonstans innerst inne var det en liten, om än väldigt svag röst som sa: Christer, ikväll blir det extra allt!!

Lät lite som han anden i reklamfilmen. Extra allt! Jag? Tv-teknikerns son från Borås?

Jag såg för min inre syn hur min tillvaro skulle förändras och bli helt oproblematisk. 151 miljoner var reserverade till en ensam vinnare i Tyresö.

Japp, så stod det skrivet i skrifterna.

Så jag hivade in två hundringar på ett systemspel på Lotto. Och på en tillvaro i värmen. På en terass där Martina och jag resten av våra liv sitter och mår bra som huvudsaklig sysselsättning. Spelar schack, dricker ouzo, dansar zorba och gnäller på sossefieringen av vårt gamla hemland.

Sju rätt och alla rätt på Joker. Ensam vinnare!

Extra allt!

Till Tyresö.



Thank you God!

Skall erkänna att jag smyglyssnade lite på sportradion idag. Men det var tillräckligt lite för att min frånvaro skulle innebära att Haginge och Mackan skulle svälja Henrik Rydström och Jocke Lantz i varsin munsbit idag.

Känner mig helt delaktig i segern och kvalplatsen. Någon var tvungen att offra sig.

Jag gjorde det.

Jag stod upp när det pinade som värst runt öronen. Jag blottade strupen när vargarna stod framför oss och jag lämnade min sittplats 53 på rad 8, sektion B när allt hade gått i baklås.

Och jag klarade det.

Gratulationer skickas till min hemadress, eller till tränarbänken på norra långsidan nästa år.

Sitter där då.

Inget bus, bara godis

Kusin Henke och Ella gick på godisjakt igår kväll. Frågade vad de hade för bus på gång i händelse av ett sådant svar, men att göra bus om de inte fick godis verkade inte ha föresvävat dem alls.

Således inget bus på lager, men en stor korg under armen som skulle fyllas - inte tu tal om annat. Funderade ett tag själv på att följa med och ansvara för den förra delen av uppdraget, men insåg det mer bekväma i att stanna inne i värmen.

Men promenaderna blev ur godissynpunkt ändå hyggligt framgångsrika.

onsdag 28 oktober 2009

Den tolfte spelaren

Jag gav bort min säsongsbiljett på sektion B i förra veckan. Hånet stack fram sitt fula tryne både här och där när jag berättade om det. Bara två matcher kvar, men ändå.

Medgångssupporter, svikare och gud vet allt vilka tillmälen som gavs mig. Men jag visste precis vilken effekt det skulle få om jag avlägsnade min dåliga karma från Stadion och alla jädra webbsändningar. Om jag inte ägnade matcherna någon uppmärksamhet alls så skulle vi börja vinna igen. Så skulle det bli.

Och.

Vad var Christer sa?

Noll fokus senaste två matcherna och två superviktiga segrar. Min förtjänst minsann.

Allt i egna händer inför söndag då Kalmar står på menyn. Jag kommer inte vara där. Inte följa. Inte smyglyssna. Inte kolla livescoren på Aftonbladet eller bläddra på text-TV. Det blir jag som avgör på söndag. I det fördolda. Men ni kan tacka mig efteråt.

Någon måste offra sig.

Gott så.

tisdag 27 oktober 2009

Min första Yoga-klass

Startade i morse.

Min lärare hade tänt små ljus och satt på riktigt avkopplande musik.

Vig och mobil som en klipphäll i Bohuslän tog jag plats på mattan. Pallade upp mig med sandsäckar för att få en rak och bra hållning. Och sedan körde vi igång olika andningsövningar. Fick ett mantra också och inledningsvis var det onekligen lite småsvårt att andas och tänka på mantrat samtidigt.

Men övning ger färdighet och så småningom funkade också denna utmaning av min simultankapacitet.

Och faktum är att det rensade bra rent bland mina dysfunktionella tankesnår.

Bådar gott!

Skall bli lite rörligare bara...

söndag 25 oktober 2009

Won't be back for many a day


Min fantastiske vän och kollega ringde och sa att han ev. har ett jobb på gång på Jamaica i december och undrade om jag kunde tänka mig att ta en tripp till Kingston Town före jul.

- Men är det kul då? sa jag...

Ja, det tror jag, sa han och efter lite tjat och övertalning tackade jag ja. Det är viktigt. Man vill ju inte missa julskyltning och alla christmas carols för att åka till Carribien när snön ligger vit på taken här i Trollbäcken.

Så nu hoppas vi att allt går i lås.

Moules et frites

Moules et frites är fina fisken. Det var vår söndagsmiddag ikväll. Ella med svininfluensan åt inte så mycket och Agnes hade en och annan synpunkt på det som låg mellan skalen.

Men Martina och jag satte i oss - de små liven fräste jag först i ohyggligt mycket smör och chalottenlök och kokade sen igenom i vitt vin och belgiskt trapistöl. Pommesen friterade jag i olja i uteköket och allt toppades med en riktigt fet och vitlöksångande aioli. Sköljdes ner med en lysande Hooegarden.

This is the way life's ment to be.

Scary


Vi såg igår Paranormal Activity, skräckisen som enligt uppgift skrämmer skiten ur alla som ser den.

Och ja, den var bra, skickligt uppbyggd, bra spelad och filmad. Och lite scary, men inte alls så vidrig som smarta PR-människor gjort den till. Men väl värd att se, ensam hemma en mörk höstkväll.

Betyg: 4 poltergeists

lördag 24 oktober 2009

Tootoolah

Så.

Känner mig som Leif. Tror jag.

Dvs jag känner mig insnöad på något specifikt som just för tillfället fyller min hjärna. Och just nu finns det inget bättre än Peter Lemarc. Jag älskar verkligen han med de stora ögonen. Den mannen är ett musikaliskt mästerverk och samlingsplattan Klassiker är så sjuktsjukt bra.

Ni som läser det här - lägg 12 juni 2010 på minnet.

Magiskt!