Det är hårt att vara gräsänkling. Mycket att göra idag:
Jag ska köpa nya fiskar för de gamla har tagit slut. Och allt som finns i huset är kapsyl och magnecyl. Och i mitt tomma kylskåp: En flaska Jäger. Och vinäger.
I övrigt ser min minneslista för dagen ut så här:
Jag måste skura trappan, jag måste bona golv, och jag ska hinna in på banken före klockan tre,
och jag ska stämma om pianot, jag ska måla om i köket,
jag ska samla alla kräftskal i en prydlig liten hög, och laga dörren sen, och muta portvakten,
å så damma, damma, damma om igen.
En fördel med att vara gräsänkling är att man kan spela musik extraordinärt högt. Och eftersom jag har en stärkare vars volymratt går till 11, så blir det högt. Zappas låtar är sådana låtar. Kräver hög volym.
Liksom mitt gamla favoritband som jag delvis återupptäckte igår (efter 30 år): Nu rullar Propaganda, Kimono My House och Indiscreet på väldigt hög volym. Sjukt bra. Måste förbereda ett försvarstal om våra nya grannar knackar på och klagar. Det är ju trots allt söndag och dag för att gå i kyrkan…
As twenty cannibals have hold of you, they need their protein just like you do
This town ain't big enough for both of us
And it ain't me who's gonna leave
Sjukt bra, sa Bill
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar