söndag 27 september 2009

Agnes hemma igen

I morse kom Agnes hem igen efter en vecka i New York, där hon bl a lyssnat till Obama, somnat under Duvemålakonserten (omgärdad av en massa högdjur), träffat Carolina Klüft, hälsat på Björn och Benny och shoppat.

Och vi är glada att vår älskling är hemma igen :)



Foto trots fotoförbud: Agnes

Glife Golfen

Nästan lite särskrivning på rubriken. Men det skall nog vara så.

Tror jag.

Glife har lagt ut lite bilder från detta tillfälle här. Därifrån är nedanstående bilder hämtade





Foto: Emma Wallte

fredag 25 september 2009

Lot of cooking

Mycket matlagning nu.

Tisdag frukostfix på Audi Forum. Onsdag matlagningsevent med kund (fast där basade min gode vän kock-Jonas i köket - jag provsmakade, blandade drinkar och städade) och igår torsdag serverade jag Lambchile och Carribean Black Bean Soup på Glifes kändisgolf ute på Brommagolfen.

Nåväl, fick mycket beröm från bl a Stefan Sauk, Olle Sarri, Jovan Radomir och Andreas Johnson. Skall kanske bli kändisarnas favoritkock nu? :-) Recepten har kock-Jonas skapat.

Var är Springsteen, U2, Madonna, Stones? Nästa gång de är här så är det mina grytor som puttrar.

Japp. Så är det.






tisdag 22 september 2009

Experthjälp


Serverade frukost på DIF's nätverksträff på Audi Forum i morse. Passade på att lägga upp taktiken inför Halmstadmatchen med Mackan och Andree. Tre säkra på torsdag.

Den runda pepparkaksgubben med blänkande kinder i mitten - det är jag.

måndag 21 september 2009

Energizer

Jag gillar såna här videos. Såg den här på kundmöte idag - och vi umgås med planer på att göra något motsvarande i slutet av november. För en särskild målgrupp - och kanske t o m public. Vi får se.

söndag 20 september 2009

Last outdoor bbq?

Igår firade vi av Björne.

Tjugo år stod han ut i Samfällighetsföreningen Månvägen 30 innan han övergav mig, Micke och Rolf för en karriär i Farsta hos Ottie. Så igår kallade vi tillbaka festföremålet och eldade på i varje grill som samfällighetsföreningen kunde uppbringa.

Ordförandekandidat Andersson röker på sina rosmarin-ribs. Bästa ribsen ever.

Ottie, Elin, Sussie och Camilla

Jonna, Björne och Elin

Ottie ville inte vara med på bild. Men jag ville.

Nina, Elin och Anna

Kommer inte ihåg vad som var så roligt, men det ser ut som om jag och Camilla uppskattade vad som sades.

lördag 19 september 2009

Trevlig resa Agnes

Så har vi vinkat av Agnes. Gunilla och Ellinor kom strax före 8 i morse. Och nu har de varit på väg i ungefär 3 timmar.

Ha en underbar resa och vecka i Amerika. Vi saknar dig redan!

Puss och kram!




fredag 18 september 2009

Dagens Tony

Imorgon bitti åker Agnes till New York. Ensam.

Eller inte ensam, men utan oss amerikasuktande föräldrar, och med Ellinor och Gunilla.



Och på onsdag så får de gå på uruppförandet av Kristina från Duvemåla (den engelska konsertversionen) ihop med Björn och Benny på Carnegie Hall.

Nä, jag är inte bitter.

torsdag 17 september 2009

I öronen

Så. Nu är Dan Browns nya laddad i min iPhone.

onsdag 16 september 2009

Fel fejja

Aktiverade mig på Facebook häromdagen och lade upp en bild på mig själv från förra året. Fick dock snabbt ett mail från Iqpa som försåg mig med en ny bild. Hon tyckte jag såg ut som en lurvig viking med rött hår - och det senare är ju, som hon helt korrekt påpekar, Leifs varumärke.


Så Iqpa hade photoshopat lite med en av Olséns första bilder på mig och imorse så ersatte denna bild den lurvige vikingen.


Gick igenom ett par gamla Keynote-presentationer och har från dessa plockat tre "lite äldre" bilder från sisådär 20 kg sedan.



Såg ju inte klok ut då heller...

söndag 13 september 2009

Art by a friend



Den här skall hänga på vägg hemma hos oss. 1x1 m

Det är min käre vän och kollega Daniel Olsén som är konstnären.

Häftigt och supersnyggt. Verkligen.



400 bitar tårta

Ungefär.

Det var vad vi serverade kunderna på Audi Smista igår. Det var min tur att leda tårt- och kaffeserverandet och tillsammans med Joel, Carro B, Fredrika och Rodrigo såg vi till att ungefär 400 personer slafsade i sig tårta och drack kaffe/saft.

Så.

Igår tårta. Idag kött.

Strax avfärd mot Skutberget - Karlstad, med bil fullastad med BBQ. Servering kl. 16 i em. Sen hem igen. 8 timmar i bil :-)





fredag 11 september 2009

Sjukt, sjukt bra

Deluxe-versionen av Saint Etiennes So Tough.

Orginalet kom för 16 år sen - i år gavs den ut igen - nu helt remastrad och med en bonusplatta med 17 "nya" låtar (b-sidor, tidigare outgivet osv).


11 september-konserten

Den SEB-sponsrade konserten hade ingen koppling alls till 2001. Den bara råkade ligga på just detta datum 8 år senare.

Vi eldade utanför konserthuset igen och gjorde det blå Konserthuset grönt inuti.

Imorgon Smista och på söndag Skutberget utanför Karlstad. Jobb, jobb, jobb.

Vi fick bra fyr på vedklabbarna minsann

Grönt - men inte för grönt. Väl?

Och så småningom sänkte sig mörkret över Hötorget.

Passa er barn

Inte min hälsovecka. Feber, tandhelvetet som sprack och nu en rejäl och pulserande inflammation i vänster tumme. Kan inte plocka ut en tepåse ur sitt fodral ens med detta åbäke.



Det är med såna här bilder man skrämmer små barn för att de inte skall göra något otillbörligt med sina små tummar. Då kan de ju bli som den där farbrorns tumme på bilden där.

Huvaligen.

tisdag 8 september 2009

Fraktur

Precis hemkommen från St Eriks akuttandvård med en tillfällig övertäckning av den tand jag tidigare ikväll totalmassakrerade när jag trodde att den gröna oliven jag stoppade i munnen - INTE gömde en kärna.

Tandfraktur sa den snälle tandläkaren och upplyste samtidigt att sprickan i tanden gick hela vägen ned i roten, till pulpan. Kluven i två delar.

Han plockade ut den halva som satt helt lös, fick med mig den i en liten plastpåse för att visa min ordinarie tandläkare och i samråd med honom diskutera vad som skall göras.

Problemet är bara att jag fasar för att ta med mig tanden till stämjärns-Anders. Kommer att göra ont. Är jag helt säker på.

Skall leta upp en tandläkare som är lite varligare på handen tror jag.

Isar utav bara helvete under det tillfälliga betongtäcket nu.

måndag 7 september 2009

Svininfluensa?

Hemma med feber idag.

Martina tog en bild på mig alldeles nyss. Kan det vara svininfluensa? Börjar kännas så. Eller galna kosjukan kanske? Tycker min ganglion-knöl på vänsterhanden ser ovanligt stor ut.

Men Martina tyckte inte jag skulle oroa mig - jag såg lika pigg ut som vanligt sa hon. Behöver gå ned ett par kilo bara.

Skönt.

söndag 6 september 2009

Elselill come back to me

Det är hårt att vara gräsänkling. Mycket att göra idag:

Jag ska köpa nya fiskar för de gamla har tagit slut. Och allt som finns i huset är kapsyl och magnecyl. Och i mitt tomma kylskåp: En flaska Jäger. Och vinäger.

I övrigt ser min minneslista för dagen ut så här:

Jag måste skura trappan, jag måste bona golv, och jag ska hinna in på banken före klockan tre,

och jag ska stämma om pianot, jag ska måla om i köket,

jag ska samla alla kräftskal i en prydlig liten hög, och laga dörren sen, och muta portvakten,

å så damma, damma, damma om igen.

En fördel med att vara gräsänkling är att man kan spela musik extraordinärt högt. Och eftersom jag har en stärkare vars volymratt går till 11, så blir det högt. Zappas låtar är sådana låtar. Kräver hög volym.

Liksom mitt gamla favoritband som jag delvis återupptäckte igår (efter 30 år): Nu rullar Propaganda, Kimono My House och Indiscreet på väldigt hög volym. Sjukt bra. Måste förbereda ett försvarstal om våra nya grannar knackar på och klagar. Det är ju trots allt söndag och dag för att gå i kyrkan…

As twenty cannibals have hold of you, they need their protein just like you do

This town ain't big enough for both of us

And it ain't me who's gonna leave


Sjukt bra, sa Bill

Det var Niklas mål

Laddar man upp ordentligt så går allt bra.

Trevlig kväll hos Anna och Niklas igår. Hämtades av Anna och anlände till dukat bord med svenska signalkräftor och Västerbottensost. Sen hängmörade biffar live på grillen. Lysande! Allt precis lagom uppätet tills matchstart.

Längesen landslaget spelade så bra som de gjorde igår. Kan bero på att jag coachade från soffan med benägen hjälp av min assisterande kapten Kristoffersson. Får lyfta på hatten för Mellberg som gjorde första målet, men det förändrar inte min uppfattning att Petter Hansson bör ta den andra mittbacksplatsen jämte Maistorovic.

I slutsekunderna offrade Niklas sig och gick för att hämta Mackan som precis vaknat. Och vips. 2-1 via Zlatans mage. Men det var Niklas mål. Det var han som offrade sig och skall ha alla ovationer.


Bra start

Och lika bra fortsättning

Mackan har käkat hängmörad kappa från biffen - men nu vill han inte ha mer


Suddigt, men stor och liten supporter kollar matchen.


lördag 5 september 2009

Uppladdning

T minus 2 h and 33 minutes som Chrille F skulle sagt ovan där. Jag har laddat för att ta hand om ungrarna (inte ungarna – ungrarna). Nu kan inget gå fel ikväll:

Jag har kollat en meningslös och helt överskattad skräckfilm (se inte Drag Me To Hell hur många getingar och plus den än har fått – helt kass – och då gillar jag ändå skräckisar), jag har varit och shoppat en blomma till Anna som fyller 36 på tisdag (samma dag som morfar), jag har gjort och ätit två räckmackor, jag har sovit lite middag i hängmattan, jag har lyssnat på gamla Mott the Hopple-, David Bowie- och Maggie Reilly-låtar, jag har knakat fingrarna i form och nu har jag nallat av favoritwhiskyn.

Kort sagt har jag gjort allt en gräsänkling skall göra för att komma i form för kvällens match när jag nu sitter och väntar på att Niklas skall hämta upp mig för att köra mig till Turingestadion i Örby.

Kommer garanterat att kräva Lagerbäcks avgång senare ikväll. Men det tar vi då...

Usch. Nervöst nu.


Blomman till Anna bland mina chilisar

Jag är en bättre förbundskapten än Lagerbäck

Här en osedvanligt självförhärligande och objektiv fotbollsanalys från er man på sektion B.

Egentligen borde det vara jag som coachade Kim & co i Sydafrika nästa sommar. Och ikväll med för den delen. Då hade ungrarna för första gången i det här VM-kvalet fått vittja egen bur på hemmaplan. Och ett par gånger dessutom.

The key?

Kimpa såklart!

Alltid oavsett. Överallt. Jämt och hela tiden. Det är Kim som är skillnaden mellan VM och träningslandskamper på Färöarna. Eller som Ungerns förbundskapten Koeman säger: Det är Kim som är det stora hotet på lördag.

Japp. Så är det.

Och lyft ut Mellberg och låt Majstorovic och Petter Hansson bli mittlås. Då slipper vi förhoppningsvis luftpastejerna som ingen tränare förutom Drillo, Andree Jeglertz och Lagerbäck tror på (nån som bevittnat all fin pastejfotboll som Barcelona spelar? Real? Liverpool? Chelsea? Arsenal?).

Dessutom får vi ett stabilt mittbackspar och ett spel genom mittfältet. På marken. Genom Kims smekande passningar. Och simsalabim så kan äntligen både Zlatan och Elmander göra något kreativt med bollen. Rättvända och med fart. I djupet. 7-0 ikväll skulle jag säga.

The big difference between men and boys are förbundskapten Söderberg. Men så kommer Tony Irving till mig och säger:

Men!

Det är en sak du glömmer grabben. Det är fortfarande Lagerbäck som är i Budapest. Du sitter i soffan hos Niklas i Örby ikväll. Du får förvisso hängmörat kött och bra med rödvin, men likförbannat sitter du i soffan framför TV:n. Du coachar inte från bänken…

Tänkte inte på det.

Men om någon skulle ha några dubier om vem som tar över efter Lagerbäck/Andersson så skickar jag här med ett tips på en comeback från en av våra allra största genom tiderna.

Det är vad som behövs på högerkanten i Sydafrika nästa sommar.


There's a new cat in town

Kör snöleoparden sen en vecka. Snabb. Konverterade en del ljudfiler i torsdags kväll och blev helt häpen över hur mycket fortare det gick.

I like.

fredag 4 september 2009

Kommentatorsjävlar

1 minut kvar på övertiden och nu har det också gått upp för TV4:s kommentatorer att Sverige inte kommer att spela EM-semi.

Kunde jag talat om för en timme sen.

Ringer TV4 på måndag. Skall börja ny karriär.

Och tar med mig Ulf A som bisittare. Kommer bli världens mest kunniga och bittra TV-kommentatorer.

Gräsänkling

Övriga familjen har tagit tåget för att överraska morfar som fyller 78 på tisdag. De har åkt till Karlshamn. Karlshamn by the sea.

Så vad gör en yngling som jag med den nyvunna kvalitetstid som övriga familjens utflykt åsamkar mig?

Jumpar för joy? Spelar poker med Stig Järrel? Tar hit fyra scandal beauties i natt?

Nä.

Jag kollar damfotboll på TV.

Och ser Norge förnedra Sverige i EM-kvarten med att precis göra 3-0. En match som Sverige skulle vinna. Solklart. Tveklöst. Med utklassningssiffror.

25 minuter kvar och Daniel Kristiansson och Pontus Kåmark talar om chanserna att vända. Hmm… Man kanske skulle blivit TV-kommentator, men risken är väl att man skulle sitta där i TV och låta som Ulf Adelsohn på hockey. Inget trevlig mao.

Så ett grattis till Iqpa och Kjell-Håkon. Men Sverige tar revansch i Stöten till nyår. Välj vad ni vill: TP? Rundpingis? Nya bondespelet? I'll be there.

Nu stänger jag av TV:n. Måste mata fiskarna och vattna cissusen.


torsdag 3 september 2009

Mycket vatten har runnit under broarna


Det är 36 år sen Blue Ridge Rangers kom. Jag var nio och hade inte en aning om vare sig Creedence eller John Fogerty. Aldrig hört.

Vid nio års ålder, 1973 var det nog Sven Ingvars ”Lilla söta fröken fräken” som snurrade på barnkammargrammofonen vill jag minnas. Och ”Släng en slant uti brunnen” – också med Sven Ingvars.

Det var min gode vän kock-Jonas som introducerade denna lysande countryplatta för mig för ett par år sen och sedan dess återvänder tonerna av John Fogertys countrydebut med regelbundenhet till mina lurar (nu ett par Koss Porta Pro).

För en månad sen, ungefär, läste jag att han hade en uppföljare på gång: Blue Ridge Rangers Rides Again och suget har varit stort i väntan på denna platta ska jag säga.

Och så – i måndags släpptes den och nu går den på repeat.

Är medveten om den mycket höga gubbfaktorn i detta. Men det är nog bara att inse att det är där man är. 1973 var obestridligen rätt länge sen…

onsdag 2 september 2009

Att tänka innan man talar...

Likt Arne Anka återuppstår jag och gör ett försök till.

Pretentiös jämförelse? Jo, så är det nog. Men det är snarare återuppståndelsen än ankan som jag relaterar till - och i jämförande sammanhang finns det onekligen andra återuppståndelser i historien som det skulle vara än mer förmätet att försöka sammanlikna.

Arne höll sig borta från scenen i nio år. Jag i en månad sisådär, så inte heller ett rejält uppehåll kan jag skrävla med. Så, får se vad det här leder till, om jag orkar hålla kontinuiteten uppe.

Jag tröttnade för nån månad sen på att skriva om triviala vardagshändelser, skivor som nöttes i min iPhone eller olika anrättningar som puttrade i grytor och pannor och beslöt mig följaktligen för att lägga ner.

Och det kändes ganska befriande (nu passerar jag onekligen det pretentiösas gräns) även om jag nån gång då och då funderade på att skriva en rad eller två. Kanske publicera en bild, men också kameran förblev liggandes orörd.

Men så häromdan sa Martina att hon gärna ville fortsätta att läsa på Internet om vad som händer i vår familj. Och jag blev inspirerad av att min gode vän och kollega Olsén satte en jädra fart och plötsligt började skriva flera inlägg om dan i sin blogg – så jag började sonika umgås med tanken att kanske skriva lite till.

Och så kom Arne Anka till mig och sa:

- Klart du ska skriva Christer. Bry dig inte om att du inte har så mycket att säga. För, du vet hur det är:

- Att tänka innan man talar, är som att torka sig i röven innan man skiter.

Så jag ska försöka komponera några rader då och då. Helt utan krav på intellektuellt innehåll och med Arnes visdomsord som ett rättesnöre för det som kommer från mitt tangentbord.

Vi får se vad det blir.

Förmodligen än mer trivialt.


Bombad & sänkt

Vi gick Folkungagatan framåt och blev nobbade på Söderhallen och Mac Allan. Efter en halvtimmes köande tog vi oss in i den svettstinkande dimman på Ritz. Krille gick på dasset, vi andra fortsatte trappan ner till baren.

Jag beställde en stor stark, och vände mig om och fällde någon kommentar om priset till Micke Misär. Då jag stoppat ner den futtiga växeln i fickan och vände mig om igen för att ta ölen var den borta. Nåt litet tonårsluder hade smitit förbi och snott åt sig bärsan. En mycket vanlig företeelse på den tiden. Jag sög tag i servitrisen.

- Nån har snott min öl!

- Va ere me derå?

- Vare e me de? Va ere för jävla publik ni har på det här stället? Jag vill ha en ny öl!

- Kan dunte hålla reda på dina bärsa fåru skyllare själv! Hon började servera något punkoffer. Jag avstod från att mörda våpet och gick bort och beställde en ny öl av en annan servitris.

Micke Misär kom fram.

- Vad hände?

- Något obduktionsoffer till tonårsslyna har snott min bärsa!

Micke drog en parallell till när någon snodde hans dinkytoymodell av en Volvo P 1800 då han var liten och hur det hade märkt honom för livet. Jag tog emot den ännu ynkligare växeln och vände mig om för att ta min nya bärsa. Den var borta.

Någon hade snott den också.

Jag ställde mig i ett hörn av lokalen och lutade huvudet mot väggen. Jag undrade hur jag på bästa sätt skulle kunna riva stället, men väggarna kändes rätt stadiga. Jag gick tillbaks till bardisken.

Där stod ett tömt ölglas. Jag tog det och gick och ställde mig i hörnan igen med ryggen mot publiken. Jag pissade i glaset. Det såg perfekt ut. Guldgult till färgen, lite grumligt kanske, och med ett lätt lager skum överst. jag gick tillbaks till baren och ställde upp glaset på disken. jag log.

- Kom igen, bara!

Just då kom Krille nersvajande från trappan till toaletterna. Han fick syn på mig och slog ut med armarna på det sätt som bara en berusad krokodil kan. Han föll i min famn.

- Arne, min underbara vän! skrek han och lyfte upp mig från golvet.

Han slet tag i ölglaset.

- Bjud på en klunk!

- Nej, nej, nej! Jag hängde på hans armar medan han förde glaset mot munnen. Du får inte! Du får inte!

- Kom igen! skrek Krille. Var inte så snål! Det passar dig inte!

- Det är piss! vrålade jag. Det är piss!

- Det vet jag väl att det är piss! Det är ju Pripps!

Han svepte glaset. Han rapade och beställde genast in en ny öl.

Ur Arne Anka, Bombad & sänkt – av Charlie Christensen

Mr Mojo Risin #2

Det talas, i ett land långt borta, om att Herr Bert Cidergöss kanske återuppstår.