Den tolfte spelaren

Jag gav bort min säsongsbiljett på sektion B i förra veckan. Hånet stack fram sitt fula tryne både här och där när jag berättade om det. Bara två matcher kvar, men ändå.

Medgångssupporter, svikare och gud vet allt vilka tillmälen som gavs mig. Men jag visste precis vilken effekt det skulle få om jag avlägsnade min dåliga karma från Stadion och alla jädra webbsändningar. Om jag inte ägnade matcherna någon uppmärksamhet alls så skulle vi börja vinna igen. Så skulle det bli.

Och.

Vad var Christer sa?

Noll fokus senaste två matcherna och två superviktiga segrar. Min förtjänst minsann.

Allt i egna händer inför söndag då Kalmar står på menyn. Jag kommer inte vara där. Inte följa. Inte smyglyssna. Inte kolla livescoren på Aftonbladet eller bläddra på text-TV. Det blir jag som avgör på söndag. I det fördolda. Men ni kan tacka mig efteråt.

Någon måste offra sig.

Gott så.

Min första Yoga-klass

Startade i morse.

Min lärare hade tänt små ljus och satt på riktigt avkopplande musik.

Vig och mobil som en klipphäll i Bohuslän tog jag plats på mattan. Pallade upp mig med sandsäckar för att få en rak och bra hållning. Och sedan körde vi igång olika andningsövningar. Fick ett mantra också och inledningsvis var det onekligen lite småsvårt att andas och tänka på mantrat samtidigt.

Men övning ger färdighet och så småningom funkade också denna utmaning av min simultankapacitet.

Och faktum är att det rensade bra rent bland mina dysfunktionella tankesnår.

Bådar gott!

Skall bli lite rörligare bara...

Won't be back for many a day

Min fantastiske vän och kollega ringde och sa att han ev. har ett jobb på gång på Jamaica i december och undrade om jag kunde tänka mig att ta en tripp till Kingston Town före jul.

- Men är det kul då? sa jag...

Ja, det tror jag, sa han och efter lite tjat och övertalning tackade jag ja. Det är viktigt. Man vill ju inte missa julskyltning och alla christmas carols för att åka till Carribien när snön ligger vit på taken här i Trollbäcken.

Så nu hoppas vi att allt går i lås.

Moules et frites

Moules et frites är fina fisken. Det var vår söndagsmiddag ikväll. Ella med svininfluensan åt inte så mycket och Agnes hade en och annan synpunkt på det som låg mellan skalen.

Men Martina och jag satte i oss - de små liven fräste jag först i ohyggligt mycket smör och chalottenlök och kokade sen igenom i vitt vin och belgiskt trapistöl. Pommesen friterade jag i olja i uteköket och allt toppades med en riktigt fet och vitlöksångande aioli. Sköljdes ner med en lysande Hooegarden.

This is the way life's ment to be.

Scary

Vi såg igår Paranormal Activity, skräckisen som enligt uppgift skrämmer skiten ur alla som ser den.

Och ja, den var bra, skickligt uppbyggd, bra spelad och filmad. Och lite scary, men inte alls så vidrig som smarta PR-människor gjort den till. Men väl värd att se, ensam hemma en mörk höstkväll.

Betyg: 4 poltergeists

Tootoolah

Så.

Känner mig som Leif. Tror jag.

Dvs jag känner mig insnöad på något specifikt som just för tillfället fyller min hjärna. Och just nu finns det inget bättre än Peter Lemarc. Jag älskar verkligen han med de stora ögonen. Den mannen är ett musikaliskt mästerverk och samlingsplattan Klassiker är så sjuktsjukt bra.

Ni som läser det här - lägg 12 juni 2010 på minnet.

Magiskt!

Drinkin' beer and drivin' Nascar

Så - igår var det dags för sport igen och nu stod drinkin beer and Nascar på programmet. Vi brukar mötas i olika sporter - Stefan och jag från den privata sektorn och Johan och Fredrik från det offentliga. Nu mer är Johan dock ensam representant från politiken eftersom Fredrik sen ett knappt år huserar på Timbro.

Nåväl - den här gången blev det mer en individuell kamp över två heat. Johan tog pole position inför finalen och vann relativt överlägset. Jag kom dessvärre sist. Fick för mycket sladd i kurvorna, men vad är väl annat att vänta när så svaga Nascars skall köra runt med så grova förare...

Kvällen avslutades på den helt lysande indiern Dado på Tavastgatan. Lysande lammgryta.

Kenny Bräck, Kimi Räikkönen och Fernando Alonso kollar varvtider

Depån - men var var alla grid-girls?

I hasorna på Micke

Micke och jag körde kostigar i fem mil mellan Kaggebo och Björkebo, men vi hann med en tur på godsägarns marker innan vi styrde kosan mot Trollbäcken.

Här blir perfekt att semestra nästa sommar!

Och det finns fint kräftvatten också. Minsann.

Fiskelycka

Vi skulle ha rensat rent i vikarna runt Kaggebo, men någon hade hunnit före och sopat upp allt som kunde tänkas röra sig under ytan. Inte ens gösnätet gav något mer levande än äckliga maneter.

Björne tog enda fångsten - dock från land när vi klivit ur båten för en lunchpaus. Litet filmbevis nedan.

På väg med Grålle - fulla av förhoppningar. Uffe körde. Vi andra drog fiskehistorier.

Björne hade också i år problem med att hålla linan spänd.

It's a tough life being a fisherman.

Här kommer dagens största.

Och enda.

Kattens potatis

Skulle min gode vän och kollega säga.

Vet dock inte riktigt varför.

Har svårt att föreställa mig att potatis är något som katter går igång på. Eller?

Men vore jag katt och hade potatis högst upp på min gastronomiska önskelista så är det här vad som skall serveras på ett kattsilverfat: Richard Hawley, tidigare medlem av Pulp, med en riktigt potatisplatta; Truelove's Gutter.

Bättre potatisanrättning en höstsöndag får man leta efter. Tror t o m jag anar lite nyskivad tryffel och en hel del nyskirat smör.

Mjauu.

Fleetwood Mac

Sparade säkert en och annan åder i hjärnan av att inte se eländet på Parken. Istället åt vi en trevlig middag på Restaurang Göteborg i Sjöstaden. Sen konsert med Fleetwood Mac på Globen. Var lite segt emellanåt dessvärre - men visst fanns det stora moments, särskilt låtarna från Rumours (som har 36 år på nacken).

Leif och Carin på Göteborg

Don't Stop - från Rumours (den lilla micken på min iPhone klarade inte riktigt ljudnivån så det slår över ganska kraftigt på den här lilla filmsnutten).

Amatörer

Djurgår'n Fotboll fortsätter att schabbla.

Tommy Jacobsson var på väg in som ny ordförande. Putte Carlsson också på något sätt. Och Hasse Backe likaså. Och nu verkar det som att styrelsen fuckar upp allt detta. Synd, trist och fruktansvärt tråkigt.

På något sätt är allt som DIF Fotboll gör så ohyggligt amatörmässigt och omgärdat av alla kardinalfel som går att göra.

Det är en förening som har tappat allt. Precis allt!

Det bästa man kan åstadkomma är en delicatoboll och kaffe från ej avkalkade kaffebryggare i pauserna för sina VIP-kunder.

Det är vi fans mot rubbet som är aktiva i föreningen. Byt ut klabbet.

Nu!

Utfiskning

Om en vecka.

Vi har fått löfte från fiskeriverket att också i år rensa rent i vikarna runt Valdemarsvik. Matte, Björne, Micke, Uffe och jag sätter då skräck i de stackars gäddor som överlevt sommaren. Inget som simmar går säker för 08-storfiskarna när de kommer till Kaggebo nästa helg.

Ett år sen vi var där senast och sopade rent på bottnarna. Så nu prepareras dragen och spänns linorna. Here we go again.

Bilder från 28 september förra året.

Suddigt på Micke "Gös" Andersson och Björne "Gäddan" Nilsson

Mina första tre - tappade räkningen någonstans efter trettio

Svärfar, Matte Marulk och Uffe "Bottennappet" Magnusson

Fiskeriligan tar en kort paus på en sten i havet

Eftermiddagsfika hos Mattes svärföräldrar. En ohyggligt skön eftermiddag

Ett litet test

Om hur man fångar frosten på video.

Eller i sanningens namn ett test för att se om den lilla videon som jag nyss tog med min iPhone 3GS går att lägga upp här. Och då fick frostens lömska attack på mina små chileplantor stå som testobjekt.

Ganska händelsefattig film skall medges, men gillar man kombinationen frost och chileplantor med instick av några frostnupna plommontomater kan den nog vara en höjdare över 22 sekunder.

Maestro

Mer musik.

Här kommer den här bloggens nyinstiftade onsdagslista: Bo Christers fem i topp just nu.

5. Harry Bellafonte – The Banana Boat Song.

Min gode vän och kollega tillika electronica-music-mentor Olsén har plågat mig med en del Harry. Och det är ju faktiskt riktigt genialiskt.

4. Playing For Change – War – we don’t need no more trouble

Har bloggat om den här skivan förr – men mer sväng finns förmodligen inte. Gatumusiker världen runt som tar sig an Bob Marleys gamla War. Briljant är nog det närmaste man kan komma en beskrivning i ett ord.

3. Imogen Heap – First Train Home

Har trillat dit ordentligt på den här 31-åriga engelskans musik. It’s getting better all the time.

2. Egil Olsen - California

Sprödare än så här kan det väl inte bli och dessutom en norrman (och det är alltså inte Drillo jag talar om). Familjen har planerat för en tur till stora landet i väster nästa sommar, men den här får mig att längta till Kalifornien. Nu. Banalt. Bländande vackert. Och längtansfullt.

1. Perssons Pack (ft Annika Norlin) – Stenad i Stockholm.

Med lite bjällror skulle den här kunna mäta sig mot The Pouges och Kirsty MacColls Fairytale of New York. Samma klass. Definitivt. Groovy.

Storkok

49 kg oxfilé

60 kg potatis

12 kg lök

8 liter dijonsås

Tennisarm? Pffft...

Jag har fått Biff Rydberg-arm.

Another one of those great albums

Sååå bra!

Fantastiskt trevligt

Så.

Åter till livets goda och roliga.

Vi var hemma hos Carin och Leif i lördags och lagade mat och umgicks med våra oerhört goda vänner Iqpa och KjellHåkonKjellHåkon som hade tagit med sig Salma och lysande lammstekar från Norge. Även bror Jonas och Lotta var där med sina kids och det var en mycket trevlig afton.

Och när vi skvätte en liten slatt med calvados i kantarellsåsen så var på något sätt tillvaron komplett. Och inte blev den sämre av att Carin letat fram ett gäng Amarone som vi sög i oss.

Kärlek!

Tio poäng!

Instant karma!

Iqpa, Leif och Carin fixar med potatisen

KjellHåkonKjellHåkon skall strax fixa till kantarellsåsen :-)

Instant Karma

Blåst lite i veckan får man lov att säga. Nog inte mer än styv kuling iochförsig - men tillräckligt för att andra skall drabbas och att det skall vara jobbigt.

Kan konstatera att karma inte existerar i samma religioner som där man tror på skärselden. Kanske bra det - det finns nog de som vill marineras och grillas i evighet hellre än att se positivt och med glädje på tillvaron. Lycka till och mycket nöje, ber jag att få hälsa från min enkla horisont.

Och som vanligt är det de påstått gudfruktiga som fördärvar vår jord.

Skulle Cornelis hållt med om.

John: Instant Karma

War is over.